- Kallt!
Idag var det en något mer avvaktande rödfenad haj som besökte Ganlet. Gårdagens dopp plaskades ända ut till andra stegen! – rutten är förlängd. Idag nöjde vi oss med ett enkelt dopp och lek vid strandkanten.
Altfiol har härligt besök från Skåneland! Elda och Isas mormor och morfar samt Våfflan har tagit in på nedanvåningens pensionat. Till vår stora glädje stannar de i två nätter den här gången! Mys, lek, god mat, fasadputs, bad, kalas och nattpaddling är några av helgens ingredienser. En god blandning!
Knatterally och Daimvinst – kan man vara annat än supernöjd!?
Elda har tjatat om “småbilarna” som hon gärna vill köra på Skara sommarland. Tur att Liseberg är så nära och kan leverera stor lycka. När vi skulle äta middag hemma ikväll, sa Elda: Vi kan väl åka till Liseberg och köra bilarna efter maten, mamma. Isa kan få åka med mig. Elda hade full koll på bälte och gaspedal. Man kan misstänka att hon tjuvtränat med farmor.
Rabalder var inte helt utan magpirr.
Tillbaka i lugnet på Altfiol fick vi återhämta oss efter detta intensiva två-timmars-besök i staden.
Nu avslutar vi en härlig vecka i Skottland med micro-shopping-tur och en dricka på lokala puben, på krypavstånd från sängen. Vi har haft underbara dagar på vattnet och löjligt bra service från Rowland och hans familj.
I bakgrunden tittar Falls of Lora fram. Hit måste vi igen!
Men närmast: hem till älsklingarna på Altfiol. Tänk vad man kan sakna sina kära!
Fler bilder från Skottlands-veckan här.
Idag sprang jag sandsjöbackaleden, från Sisjön och ner till parkeringen där leden börjar – och tillbaka.
Det var bitvis riktigt tekniskt och blött och på slutet var jag riktigt rejält trött. Men det var förståss också avsikten. lite drygt 40km blev det och jag var ute i nästan 6 timmar inkluderat pauser för “lunch”, chokladbollar och vadning. Första timmen hade jag sällskap av Erik från Trailrunner West men sedan var jag solo.
Detta var sista långpasset innan The Mountainman i Schweiz om två veckor. Nu fattas bara lite backträning men det är inte lika tidskrävande.
Efter löpningen hämtade jag vår kottar från sommardagiset. De verkar trivas bra där:
Nu blev det avfärd till Jossan. Elda skall sova över där tills imorgon…spännande!
“Jag skall bo här en hel vecka” envisas hon med att säga. Nåväl låt oss börja med en natt.
Hela gänget saknar i alla fall morsan en massa.
Isa är full av energi och strålar av lycka för vart framsteg som kan öka framfarten ytterligare. Jag undrar just var hon kan ha fått det ifrån. Vi undrar om Anders är kvar i sin stuga i Dalarna!? Vi riktar in “Bobby-bilen”, så är Isa strax där 
Johan hade svårt att hålla takten med storekipaget i slingan. Underbart att få ha täten för sig själv!
De åtta varven i galopp, runt Ruddalens fotbollsplaner, fick den frustande herr Wagner klara av själv. Vi stod för intensiva småhopp, diverse pausegymnastik och hejarklackspådrag vid varje varvning. Kvällsmaten intogs på den varma klippan och spetsades med klättring på hög höjd.
Elda och Isa vill gärna spurta och vet precis när de har god chans att vinna.
Familjen Vestergaard och Karlin kom och gjorde en hjälteinsats på Altfiol. Det putsades sockel, grävdes ner plintar, byggdes gjutform och dracks en massa flädersaft 
Innan läggdags cyklade vi till Ganlet för att testa ny och gammal badutstyrsel. Vi hade stranden för oss själva. Helt i vår smak!
Isa var inte fullt så övertygad. Pricken i fjärran är den rödfenade hajen som ville simma runt till stegen på andra sidan klippan. 50 meter fritt. Bra jobbat!
Det är underbart att se Jossans mage växa och hon bjöd på en massa gott som fick våra magar att växa också. Elda och Isa joggade av sig kalorierna efter katten – som inte var speciellt intresserad av umgänge.
Kvällspromenad för inhandling av yoggi. Isa tar alla chanser till att balansera och hitta gränser. Inte konstigt att hon är blåprickig.
Vår tomtplätt bakom huset är en riktig oas och tänker vi bort trafikljudet så känner vi oss nästan som på landet. Mellan två träd har vi hängt upp den hängmatta som vi fått i present för flera år sedan. För barnen är det naturligtvis inte vila utan intensiv lek som gäller.
Elda och Isa börjar bli lite mer jämnbördiga nu vilket är skönt. Konflikter har de en var trejde minut men allt som oftast kan de lösa detta på egen hand. Det går i alla fall tydligt bättre när ingen vuxen verkar vara i närheten. Massor med syskonkärlek och det är härligt att se.
