wagners

Isa kopierar sin mormor i pysselstil. Det sys och fixas i gästhuset.

Isa älskar att ta på och av skor. Hon ställer skon på plats, hittar något att hålla i – och alltid är skon för långt bort från hennes stöd. En härlig syn!

Tre generationer gick ut och mötte den första vårdagen i Skåneland. Isas gammelmormor kastade snöboll.

Isa var förundrad och nyfiken på det flytande vattnet. – Dricka, sa hon. Färgen var förvisso förvillande lik den sörja som sedan serverades i glas hos Landicas:

Ludvigs favoritdryck; Coca-cola och mjölk. Blandat! Jag var såklart tvungen att testa det på Isa. Tyvärr älskade hon det också.

Elda blev under eftermiddagen bortrövad av Simon. Fram tills dess höll hon hårt i Ludvigs motorcykel. Det går rykten om att batteridriven inomhushoj ska bytas ut mot riktiga hästkrafter.

Hanna på scen på Dunkers kulturhus i Helsingborg. Fantastiskt uppträdande i pjäsen “Barnhemmet”.

Efter premiären blev det bubbelfest.

Innan Kristinas föredrag på Escape igår, stod jag och Elda längst ut på bryggan och välkomnade kvällen. Isflaken utgör ett fantastiskt collage och det är väldigt rogivande med den vita vadderingen! Elda hade valt sin favorit-sommar-mössa kvällen till ära.

- Hjälp mig mamma, jag vill åka skidor till dagmamman, sa Elda när hon hittade sina skidor i snödrivan imorse.
Det är väl klart att hon ska få åka skidor! Hon hann flera varv på uppfarten, innan hela klanen var färdig för avfärd.

Så lycklig!

Så kom ännu en fantastiks dag denna vinter. Solen sken ikapp med oss och det var minusgrader och dropp från taken sammtidigt, precis som det skall sista veckan i februari. Ovanligt och fint att se riktigt vinter nere på Escape.

När barnen var hämtade kom nästa glädjeämne. I en snödriva vid farstubron stod ett paket från Simon till Elda.

Pappret flög av och Elda fick hjälp på med de nya laggen. Lite skakigt i början men långt över förväntan.

Väl hemma igen blev det naturligtvis “After Ski” med tomatsoppa och rostebröd – mer fest än så kan det knappast bli för en 2,5 åring…

Det är bra att koppla av mellan pulkaåken. Ingen kö till gungorna på Altfiol. Härligt!

Igår reste jag och Catharina till Kristianstad för att besöka SnickarAkademin och Fröken. Det var ett härligt återseende! I verkstaden kände jag mig direkt hemma och ville väldigt gärna “hjälpa” eleverna med deras pågående projekt inför mässan i Milano.

Hela kvällen och halva natten snackade vi snickarminnen med våra fd lärare Lena och Stefan. Morgonens tjocka, vita täcke ute, var mer lockande än det i sängen – trots en kort natts sömn. Jag tog en promenad i ett alldeles stilla, vadderat Kristianstad i mina snygga benvärmare. Tack mamma!

Tillbakafärden blev inte alls så dramatisk som vi räknat med, med tanke på kaosvarning. Fram till Altfiolgatan gick det finfint. Mina avtryck sista biten, till vår oas, var de enda. Min underbara man väntade med nybakt bröd och leende prinsessor. Skönt att vara hemma hos alla mina tre älsklingar igen.
Skidor och snowracer väntar utanför dörren. Där får de vänta ett slag. Nu blir jag serverad buljong, efter ett par saltvattengurglingar. Jag ligger inlindad i soffan och tycker synd om mig själv och förbannar den golfboll som tycks fastnat i svalget. Jag hann knappt säga: Jag har inte varit sjuk på mer än ett år, innan den attackerade mig. Nedrans golfboll. Stackars mig själv!

Ja hur skall detta sluta. Det har kommit ca 30cm nysnö idag och det är magiskt tyst och lugnt ute. Ingen har kört på vår varken vår väg eller på barndkårens gård. Bandmännen har har vallat sin 4-hjuling men det är allt. Vår bil som vi använde och avsnöade igår syns snart inte…

Vi firar vinterns envishet med att baka ännu ett bröd

Elda var nära att ramla av kökspallen men fick tag i bänken i sista stund och utbrast “det var nära golvet”.

Imorse var det en utmaning att hitta redskapen på lekplatsen vid lokalen. Vi trampade upp små gångar i det orörda täcket för dagmammornas ankomst. Isa är aningens sparsam när det gäller promenad på egen hand i midjedjup snö. Med lite assistans verkar de båda också stortrivas med vår härliga vinter.