Här sitter de nu; Jerry, Erik och Johan, efter 82km, 4950 höjdmeter och målgång under 14,5 timmar – som var loppets maxtid. Det verkade väldigt tight, men de klarade det!… och Johan orkar i alla fall hålla upp kameran… Jag gissar att en stor köttbit med flottiga tillbehör och en fiberfri, fett och sockerspäckad dessert är beställd.
Finns det något som skulle ta knäcken på de tre?
Nu avslutar vi en härlig vecka i Skottland med micro-shopping-tur och en dricka på lokala puben, på krypavstånd från sängen. Vi har haft underbara dagar på vattnet och löjligt bra service från Rowland och hans familj.
I bakgrunden tittar Falls of Lora fram. Hit måste vi igen!
Men närmast: hem till älsklingarna på Altfiol. Tänk vad man kan sakna sina kära!
Fler bilder från Skottlands-veckan här.
Elda “trycker på ned-knappen” så att markisen fälls ut. Solen steker på Altfiolgatan och vi skyddar oss så gott det går.
Vi besöker Edofssons i Ytterby. Kusinerna leker bra ihop.
På “baksidan” skördar vi sommarens frukter. Isa och Elda gör förvaringstiden kort – ca 1 sekund….
Besök hos vänner och kolegor i Tranås. Kombinerad nytta och nöjesresa. Elda hittade nya lekkamrater.
-Detta blir en festfrisyr!
Med “bubblan” har jag campingens minsta tält. Jag är också ganska säker på att ingen annan har ställt klockan på 04:00 för att gå upp och springa i skogen…
Imorgon efter löpning och frukost blir det E6:an till Köpenhamn för att plocka upp kajaker. Oj – men var är takräcket då? just det i bilen. Jag har full kontroll – kanske. Nu jagar knotten snart in mig i bubblan.
Nu lämnar vi Altfiol för midsommar på Öland.
Mååååånga timmar i bilen, krävde sina energiåterhämtningsstopp.
Det tog oss 8 timmar från Göteborg till Stockholm i Mysan – Carins bil. Vi hann igenom de flesta existentiella frågor av vikt och öka på vår egen med experimentintag från gula M:et + choklad i diverse former. Efter av- och pålastning av kajaker i Norråva var inte mycket mer att ha. Men vi dög alldeles utmärkt som gäster på Apelvägen med nygrillat på bordet, innan kudden fick attack.
För att inte benen skall bli slappa och slöa stack jag ut på en träningsrunda idag. Det blev en bit längs “costal path” och sedan två turer upp på holyhead mountain (220m).
Det blev ett kex och en banan som belöning efter andra rushen upp och sedan lite makligare tempo tillbaka.
Navigeringen här är inte så enkel som man kan tro. En smal stig kan plötsligt sluta utan uppenbar anledning.
Vi South Stack blev det en paus för fotografering och beundran av utsikten.
Solen känns starkare för varje dag som går och vi gillar det. Isa börjar bli van fotomodell men är ibland orolig för att inte komma med på bild. Fika kan man göra överallt, det behövs ju bara något att äta och en fikamatta. Utflykt behöver inte betyda utomhus.
Idag var det lovat 15 grader men termometern visade sparsamma 5 när vi packade vagnen för at bege oss in till stan.
Under tiden vi väntade på bussen blev det lite Urban Exploration. En i lera nästan begravd, mycket liten glasflaska – intressant!
Familjen Wagner åker buss och alla kommer med på självporträttet, det är inte varje dag.
Isa är lite febrig och snorig men en “glad skit” till naturen och då gör det inte så mycket om det snurrar i skallen och rinner ur näsan, man har det bra ändå. Besöket i staden gjorde inga specialla avtryck varken som upplevelse eller i plånboken, vi har det bättre hemma på vår gata.
Eftermiddagen gav päronsoda-expedition till gånglåtens minilivs. Elda koncentrarar sig 100% för att få hem den värdefulla lasten. Bilden avslöjar också att iphoneskameran inte direkt är raktecknande…
Vi hittade en fin sparkcykel till Elda som kommer att vara lagom stor och utmanande för sommaren. Vi söker nu bidrag till inköp…
Isa kan nu sitta fram på familjecykeln. Hon är omåttligt stolt över detta och Elda får nog svårt att få tillbaka den platsen men hon gillar å andra sidan den kungliga sitsen bakerst så alla kan nog bli nöjda.
Det är härligt med vår även om vi ännu inte fått känna på någon temperatur. I helgen blir det uteaktivitet oavsett temperatur.
